Nu på svenska

Svensktoppen

2007-10-24T20:10:00.000+02:00

Idag fick jag ett oväntat brev från Sveriges Radio P4. Jag har blivit utvald att delta i juryn för Svensktoppen (förmodligen tillsammans med en miljon andra svenskar, men ändå). Vilken ära! Genom att samarbeta med SIFO har de försökt säkerställa att hela landet ska bli korrekt representerat i röstningen. "Ung som gammal, du är lika viktig för att kunna spegla hela Sveriges musiksmak". Det låter ju som en bra plan.

Det som föranleder det här blogginlägget är inte metoden eller syftet, utan materialet. Det finns 15 låtar att rösta på. På vilket sätt har dessa någonting att göra med det svenska folkets musiksmak? Jag vet att det är en nationalistisk tävling, men det finns bra svensk musik. Av dessa 15 låtar är 14 direkt vidriga. Endast Mando Diao-låten uppnår någon sorts verkshöjd, trots att den låter som någon trött repetition av popmusik vi hörde för 15 år sedan. Cajsa Stina Åkerströms ballad skulle kunna vara vinjettmusik till Rederiet, Jonas Gardells visa är uppenbarligen ett skämt, Kent låter precis som de alltid har gjort (platt och krystat)... Det mesta på listan är inte ens värt att nämna vid namn. Hur hamnade dessa låtar på en topplista? Baseras det på försäljningssiffror ligger den kulturella medvetenheten i Sverige på sin dödsbädd.

Jag vill ändå rösta, frågan är bara hur... Det är ju meningslöst att försöka rösta ironiskt, då listan i sig är ett skämt. Jag kan placera Mando Diao på första plats, men sen? Kanske kan jag basera mina val på vilken grad av illamående de olika låtarna framkallar.

Uppdatering: när jag idag går in för att rösta är listan en annan, vilket innebär att jag måste stå ut med fem nya, och troligtvis värdelösa, utmanare.

Gaggiga gamlingar

2007-08-13T18:56:00.001+02:00

När ska obligatoriskt körkortprov vid pension införas? Blir ofta skräckslagen när jag ser krokiga gubbar och gummor sätta sig vid ratten. Gaggiga gamlingar som knappt vet vad de heter och inte hittat spaken för körriktningsvisare sedan omläggningen till högertrafik gör dagligen våra vägar osäkra. Innan någon kastar eventuell statistik som motbevisar detta i ansiktet på mig – jag hävdar att den som genom ett senilt körsätt orsakar irritation och omdömeslöshet hos andra är ett större problem än den som tror att gult betyder "trampa på gasen".

Att man pensioneras på grund av ålder beror, i princip, på att man anses vara oförmögen att utföra ett arbete. Detta är givetvis inte alltid fallet, liksom det inte är självklart att äldre människor är dåliga bilförare. Vore det inte lämpligt att i samband med att en människa tas ur arbetslivet även kontrollera denne för lämplighet att framföra ett fordon? Jag menar inte att man ska tvingas ta om sitt körkort, men ett praktiskt prov (komplett med hörsel-, reaktions- och synundersökning) skulle snabbt visa huruvida det är lämpligt att låta människan fortsätta köra bil eller ej. Detta prov bör sedan upprepas med jämna mellanrum, kanske vart sjunde år.

Thanks for the add!

2007-03-20T19:19:00.000+01:00

My-djävla-Space. Har nu varit medlem i två dagar, stör mig än så länge på mycket.

Först och främst: designen. Det är utan tvekan en av världens fulaste nätplatser. Interfacemässigt är det en katastrof, länkar och knappar placerade för att nå maximal brist på logik. Blir inte bättre av att alla gör så extremt kackiga modifikationer.

Nummer två: funktionalitet. Det existerar inte. Användarfeedback, sporadisk. Har du ett vanligt konto och vill lägga upp musik? Du måste registrera ett nytt konto. Går inte att konvertera. Har hört rykten om att det gick förut, så det var ju en bra update.

Slutligen: användarna. Vilka djävla idioter. "Thanks for the add" verkar utgöra 90% av all kommunikation. Helst på en sida tillhörande någon stor artist, där alla tror att det är artisten själv som sitter och addar. Högst sannolikt att folk som Sting och Madonna sitter och spenderar tid på MySpace. Madonna tog lite tid från sitt turnerande och addade 82000 "friends". Men bäst är ändå:

Curtis Mayfield, thanks 4 the add.... :) I love your music!

Curtis Mayfield, för er som inte har ett kulturellt ben i kroppen, dog för ungefär sju år sedan.

Ofta skriver marknadsfolket som driver dessa sidor till och med att folk bör vara medvetna om att artisten själv inte bryr sig ett smack om vad som skrivs och görs på deras MySpace-sida. Som på Herbie Hancock-sidan:

Herbie Hancock does not personally read or respond to posts, comments, blogs or notes that come into this site.

Låt oss läsa lite kommentarer... Ah:

Hello Herbie. Thanks for the add.I was knocked out to find we are using the same page layout (Great minds think alike). All the best for your adventures this year and thanks for your great inspiration.

Äkta humor: religiösa fanatiker

2006-11-19T21:35:00.000+01:00

Måste tipsa om en av de roligaste nätplatser jag har sett: Satan's Music, på jesus-is-savior.com. Helt ärligt, jag kan inte sluta skratta. Från och till undrar man om det inte är någon sorts spoof, men jag är rädd att det är lite för bra för att vara falskt.

Where is Freddie Mercury now? Hell!

Ett annat tips inom samma kategori är Ricky Gervais angående bibeln. Religion är förvisso ett lätt mål, eftersom det är så uppseendeväckande puckat att tro på de bisarra historier en bunt författare skrev för länge sedan, men Gervais är rolig.

YouTube

2006-10-24T19:47:00.000+02:00

Mången gång har jag skrattat högt åt små filmklipp på YouTube.com. Men nu har en mycket obehaglig funktion smugit sig in – Video Response. Jag vet inte exakt när detta hände, men från att ha samlat en massa sköna filmklipp har YouTube förvandlats till en kollektiv dagbok, där idioter med videokameror kan lägga upp svar till andra idioters filmer.

Det kanske låter spännande att få ta del av en massa människors dagböcker, men vad jag än klickade på var det samma sak: "deprimerade", exhibitionistiska och anti-sociala människor berättar om någonting ointressant. Buhuu, min pappa hatar mig, buäääh, jag funderar på att ta livet av mig, etc. Vi hade inte ens brytt oss om det hade varit sant. De sitter där och suktar efter uppmärksamhet, men då de är för ointelligenta för att skapa något av verkshöjd som kan ge dem det, tar de den enkla vägen och hittar på snyfthistorier för att få respons från chockade tittare.

Detta är givetvis relaterat till underhållningsformen dokusåpa, vilket egentligen går ut på samma sak – idioter ges utrymme att säga ointressanta saker. Jag måste dock säga att den här YouTube-grejen är värre, då det inte varken finns krav på utseende eller intressanta egenskaper. I dokusåporna finns det i alla fall oftast silikonbröst och psykopater som kan lyfta en annars meningslös idé. På YouTube är det fula medelmåttor som gäller.

Det tragiska med den här funktionen är att den kunde bli så bra. En person lägger upp en kortfilm, någon annan svarar på den med en fortsättning. Möjligheterna är många, men det hade krävt en högre nivå vad gäller kreativitet och integritet.

Det är fullt möjligt att det redan idag finns intelligent material att ta del av, dolt under allt skräp. Om du hittar något, säg till.

Dumma djävla frågor

2006-10-16T22:36:00.000+02:00

Suttit och kikat lite på Yahoo! Answers, vilket är ett koncept jag gillar. Jag anser att folk kan ta reda på saker själva istället för att ställa en massa frågor, men visst, en del frågor är svåra att hitta svar till.

Efter en stund märker man dock att konceptet inte fungerar. Frågorna är till stor del helt meningslösa och felstavade. Det värsta är att folk svarar på dessa idiotfrågor, ofta med lika idiotiska och felstavade svar. När det gäller faktarelaterade frågor hade en snabb sökning givit dem svaret direkt. Vad gäller riktiga frågor hade ett klick på den stavningskontrollknapp som erbjuds besparat oss andra från att behöva tolka deras spam-liknande frågor: "does practical knowledge is not impotent, if not why interviewer ask theoretical questions in interview.?"

Problemet ligger till stor del i poängsystemet. Varje fråga kostar fem poäng, varje svar ger två poäng. Låter bra, inte sant? Det stora problemet är dock att man får 100 poäng bara för att logga in. 20 st idiotfrågor innan man sorteras bort. Vad är det för kommunister som har kommit fram till denna enorma mängd gratispoäng? Till och med fem poäng gratis hade varit för mycket. Kan man inte svara på tre frågor innan man ställer sin fråga är man inte värd ett svar själv.

Vid en snabb genomgång av poängsystemet borde man snarare få -100 poäng att börja med. Man får 10 poäng om ens svar väljs som bästa svar, vilket inte är så djävla svårt att lyckas med. Det saknas dessutom minuspoäng. -10 poäng för sämsta svar borde gå att få in på något sätt, även om det givetvis skulle missbrukas -- världen är full av idioter, men ju färre som får uttala sig desto bättre, så även om en massa orättvisa minuspoäng skulle delas ut vore det bättre än en massa meningslösa pluspoäng.

Jag fick själv just 10 poäng för bästa svar på frågan "Do You Have Acount On Piczo ?", där jag svarade "No, I do not". Detaljinformationen visade att han ville att man skulle lägga till honom på något community, eller något liknande. Jag gav honom en länk till Yahoos Community Guidelines, för att försöka få åtminstone en person att börja bete sig lite mer intelligent. Jag vet, jag gjorde precis det jag själv stör mig på genom att ge ett meningslöst svar på en meningslös fråga, men mina intentioner var goda.

Derby

2006-09-28T22:17:00.000+02:00

Åter igen, bråk i samband med ett kommersiellt sportevenemang. Idioter från alla klasser och stadsdelar använder sport som en ursäkt för att slåss och förstöra. Som vanligt reagerar ingen som de borde, utan man nöjer sig med att intervjua diverse lekledare och annat folk utan vettiga jobb (representanter för de lag som sparkar boll) som alla tycker att det är väldigt tråkigt att... Men vad fan! Gör det enda rätta, förbjud publik vid fotbollsmatcher. Sporter som gång på gång bevisar att de enbart bidrar till enorma samhällskostnader när publik tillåts måste regleras. Stäng av TV-kamerorna, stäng grindarna och spela så mycket ni orkar. Visar det sig att det har funnits publik, åtala den som var ansvarig för matchen.

Skulle man bedriva någon annan verksamhet som vid varje tillfälle orsakar förluster på flera miljoner för staten skulle den verksamheten förbjudas rakt av, utan att någon skulle ifrågasätta det. Men istället för att ta tag i ett enormt problem – fotbollspublik – har personer som idioten Bosse Ringholm lagt ned sin själ i att förbjuda aktiviteter som är både säkrare och billigare för samhället, som kampsport. Jag blir så trött!

För övrigt anser jag att tidningen City bör förstöras. Ja, det har också med sport att göra. Får återkomma till det i senare inlägg.

Kvarteret Skatan

2006-09-12T20:26:00.000+02:00

Läste i Metro att pojkarna bakom det humorlösa svenska humorprogrammet Kvarteret Skatan stal en sketch från Kids in the Hall. Kids in the Hall, i händelse av du inte är kulturellt allmänbildad, är en av världshistoriens roligaste TV-serier. Kjell Häglund på Dagens Media hade uppenbarligen koll på sin kulturhistoria när han uppmärksammade den löjligt uppenbara stölden. Att David Batra och Johan Glans inte kan skriva manus eller spela teater är ingenting nytt, men att som statligt anställd ta betalt för stulet material är onekligen obra.

Kids in the Hall-sketchen har du här – not safe for work, som man säger, då du kommer att skratta högt. Första avsnittet av Kvarteret Skatan hittar du här – spola förbi allt dravel fram till 17:20 och förbluffas av 1) den uppenbara stölden och 2) det fattiga framförandet. Att omforma ett mycket roligt och skickligt framfört original till humorbefriat och illa spelat fluff är en bedrift i sig, men ingenting jag vill att statliga pengar ska betala.

Både Kvarteret Skatan och Hey Baberiba tillhör båda den nya, kliniskt humorbefriade typen av svensk humor. När vi har folk som Fredrik Wikingsson, Filip Hammar, Anders Jansson och Johan Wester behöver vi inte dessa talanglösa amatörer. Skulle det vara så att det saknas material att fylla ut tablåerna med finns det betydligt roligare saker att ta till, som TV-shop och UR.

Människovärde

2006-09-05T21:52:00.000+02:00

Jag diskuterade för en tid sedan människovärde med en god vän. Min vän är utbildad socionom och har ett ytterst idealistiskt och ideologiskt synsätt, vilket jag finner beundransvärt. Hon är idealistik filantrop, jag är cynisk misantrop. Skillnaden mellan oss är ett konstant diskussionsunderlag när vi träffas. Vid den senaste diskussionen pratade vi om något som förde oss in på just människovärde, och att jag skulle placera människor olika högt i en värdeskala. Jag försökte, vad jag minns, förklara hur mina åsikter och idéer inte alls innebär att människor har olika objektivt värde (subjektivt värde är en annan sak -- min mamma är givetvis värd mer för mig än en okänd medpendlare på tunnelbanan), men när jag idag funderade på saken är det uppenbart att detta var hyckleri.

När jag ägnar saken lite tanke har jag svårt att se hur någon på vår planet helt ärligt skulle kunna säga att alla människor har lika värde. De män som våldtar spädbarn för att bli av med HIV/AIDS är, kan jag säga utan att tveka, värdelösa i ordets mest bokstavliga betydelse. Utan värde. De män med makt som sitter och tar beslut om att döda människor av ideologiska/religiösa/ekonomiska skäl är definitivt inte värda den respekt, makt och välfärd de åtnjuter. De extremister som djävlas med andra för att de njuter av att förstöra och förgöra (allehanda terrorister, fundamentalister, sportsupportrar, etc) är inte värda många chanser. De som självmant väljer att bli försörjda istället för att ta hand om sin egen försörjning är värda mindre än de som försörjer dem. Hela spektrat från barnvåldtäktsmän till svartjobbande sjukskrivna är värda mindre än jag. Detta anser jag vara ett objektivt observerbart faktum.

Jag vet att mina observationer är politiskt inkorrekta, men tycker du att jag har fel? Om du får välja mellan att rädda Kim Jung Il eller Dalai Lama ur ett brinnande hus, vem väljer du? Det råder ingen osäkerhet. Om du mot all förmodan väljer den nordkoreanske tyrannen är du uppenbarligen mentalt sjuk, vilket osökt för mig vidare till en närliggande fråga.

Skillnaden mellan min värdeskala, redovisad ovan, och, till exempel, en certifierat psykopatisk Adolf Hitlers värdeskala är att min i grund och botten bygger på en humanistisk inställning -- djävlas du medvetet med folk är du värd mindre än om du är snäll. Huruvida människan i fråga lider av något handikapp, är av något speciellt ursprung eller är begåvad har ingen egentlig betydelse, och det är väl här den egentliga diskussionen kan komma igång -- är religion ett handikapp (forskning, här ospecificerad för att jag inte orkar leta källor, har visat att religiositet kan orsakas av speciella förhållanden i människans hjärna), är kriminella tendenser genetiskt, är missbruk en sjukdom? Svaren är inte självklara, men i vår strävan efter att försöka komma underfund med en människas värde har vi verktyg som rättegångar, hälsoundersökningar och andra kontrollmekanismer, som försöker ge svar på den grundläggande frågan: gör han det med flit? I så fall är han värd mindre än den som inte gör det med flit eller den som inte orsakar lidande alls (om det nu existerar en sådan människa, något jag är skeptisk till).

En generell värdeskillnad jag står för, med vissa uppenbara undantag, är att kvinnor är mer värda än män. Det är i regel män som medvetet djävlas med sin omgivning. Historiskt sett verkar världen i allmänhet (i civiliserade sammanhang) hålla med mig -- kvinnor och barn räddas först, vilket måste tolkas som ett uppenbart uttryck för skillnad i värde.

Nu orkar jag inte skriva mer -- om du vill diskutera detta inlägg, skriv en kommentar!

Heja Tyskland!

2006-06-24T19:02:00.000+02:00

Äntligen är skiten över för det svenska laget. Kanske kan vi få tillbaka lite intelligent underhållning i våra medier nu? Inte för att jag tittar eller lyssnar på dem ändå, men det har varit svårt att undvika att kontamineras av detta idiotevenemang. Folk som tidigare inte har varit intresserade har lurats att tro att de är intresserade, man har analyserat och larvat sig som aldrig förr. Nu är det äntligen slut, och det gick till och med ännu sämre än 1994.

Men jag vågar inte hoppas på att grannarna ska hålla käften framöver, trots att deras lag förlorade. Passiva som de är kommer de nu att skänka sin uppmärksamhet till andra lag, från länder de inte vet ett smack om. SVT sände en repris av matchen mellan Saudiarabien och Ukraina... Vad kan man säga?

Om alla pengar och all energi som läggs på kommersiell lagsport istället kunde läggas på att göra världen till en bättre plats skulle mänskligheten kunna göra stora framsteg. Om dessa passiva sportfans istället kunde ägna sig åt att utöva någon sport själva skulle vi inte ha samma problem med fetma, alkoholism och hustrumisshandel. Jag undrar hur många människor som ikväll kommer att misshandlas, hur mycket egendom som kommer att vandaliseras och hur mycket skattepengar som kommer att spenderas på polisiära insatser, enbart på grund av denna vidriga tillställning som tillåts ta så fruktansvärt stor plats i samhället.

Tusentals människor döda i en katastrof någonstans i världen ges 1 minut i en normal nyhetssändning (om det inte sker i USA eller något annat "vitt" och kristet land, för då är det ju som att vi själva har drabbats), senare i samma sändning pratar man sport i minst 5 minuter. Är inte det vansinne? Om du inte tycker det, vänligen bidra till en bättre värld genom att kväva dig själv med en plastpåse (eller en svensk flagga, vilket du förmodligen har på väggen).

Ursäkta röran i detta inlägg, men jag blev så inspirerad av att höra om det svenska lagets misslyckande att jag var tvungen att skriva av mig lite.

Thomas Ravelli

2006-05-03T20:15:00.000+02:00

Någon som minns Thomas Ravelli? En kille som stod i en stålbåge och tog emot bollar. Nu har företaget LG valt att använda denna person i sin reklam. För de som inte har någon aning om vem denna människa är har de dessutom valt att skriva en liten bildtext:

Thomas Ravelli, bronsmålvakt i landslaget 1994.

Brons. För 12 år sedan. Ska detta vara imponerande? Själv tycker jag att det är tragiskt. Jag pratade med en kollega om detta, som inte tyckte att det var så konstigt – vi tog ju brons, och det har inte varit så många VM sedan dess. Men... Vi förlorade ju? Brons! För 12 år sedan! Kan det bli mer inaktuellt och meningslöst?

Jag väntar med att dissekera idiotfenomenet kommersiell lagsport till ett senare tillfälle. Det blir en låååång essä, kan jag lova.

Djur i djurfri avdelning

2006-04-21T00:15:00.000+02:00

Du sinnessvaga kvinna med katt i låda, längst fram i Fruängståget natten mot fredag. Det finns fyra möjliga förklaringar till varför du satt där med din katt:

1. Avsaknad av allmänbildning
Du känner inte till att det finns djurfria avdelningar. Förmodligen är du inte ens medveten om att det finns allergiker, då du annars borde kunna lista ut att djurfria avdelningar existerar. Trots detta borde du ha noterat de många skyltar som signalerar att det är förbjudet att ha djur med sig i denna avdelning. Att du inte reagerade på dessa tyder på att du är kraftigt förståndshandikappad (se punkt 4) eller lider av

2. Bristande perceptionsförmåga
Du känner kanske till att det finns avdelningar för allergiker, där det råder förbud mot kraftiga allergener: stark parfymering, pälsdjur, björkris... Du såg bara inte skylten. Att du inte brytt dig om att leta efter skylten visar att du i kombination med din bristande perceptionsförmåga även är arrogant:

3. Arrogans
Du känner till konceptet allergi, du såg kanske skylten men brydde dig inte. Förhoppningsvis kommer denna arrogans leda till, om den inte redan har gjort det, att dina vänner eller snarare bekanta (du har inga vänner) överger dig och att ditt liv blir grått och tråkigt. Med tanke på hur självupptagen du är finns det givetvis en risk att du inte bryr dig om det heller – det är inte mycket man egentligen kan säga till en psykopat som du och vänta sig någon sorts respons.

4. Ointelligens
Du såg skylten, men noterade att det var en överstruken hund på den och tänkte att "jag har en katt i en låda, inte en hund med ett rött streck över".

Att medierna de senaste dagarna har pratat oavbrutet om pollenlarm och hårda tider för allergiker har uppenbarligen inte fastnat i ditt lilla huvud heller. Hade inte katten varit instängd i en låda är jag övertygad om att den hade haft bättre koll på situationen och flyttat på sig.

Det är människor som du som kastar sina lästa tidningar och skräp på golvet, har fötterna på sätet, står i vägen för de som ska gå av och har ljudet påslaget på era mobiltelefoner när ni spelar spel. Jag föraktar er och hoppas att ni alla råkar ut för riktigt smärtsamma olyckor och sjukdomar.

Biobesök

2006-04-18T20:34:00.000+02:00

Hörde på nyheterna att antalet biobesök har gått ned. Jag undrar varför? Att betala 100 kr för att sitta obekvämt och se en dålig film i vidrigt sällskap borde väl vara en storsäljare?

Problem med att gå på bio:

1. Priset och dåliga filmer
Det är väldigt få filmer som är värda 100 kr per titt. I nyhetsinslaget talade man dessutom främst om svenska filmer, vilka i stort sett alltid är riktigt risiga. Den mest sedda svenska filmen förra året var tydligen Pistvakt – behöver jag säga mer? Jag får lov att erkänna att jag inte har sett just denna film, men jag är övertygad om att jag inte behöver göra det heller: det svenska receptet för film är 70% onaturlig dialog och 30% skrattretande verklighetsskildringar. Det finns givetvis undantag – filmer som Jägarna, Mannen på taket, Tillsammans och Fanny och Alexander tillhör det tunna toppskiktet inom svensk film.

2. Komfort
Med undantag för Astoria på Nybrogatan är det alltid obekvämt att gå på bio. Det är ont om benutrymme (jag är 190 cm lång, vilket inte är en helt ovanlig längd), stolarna är hårda och har kort rygg. Ljudet är en av de saker man förväntar sig ska vara fantastiskt, men oftast störs man av filmer i andra salonger och plågas av att ljudet är så högt att det börjar spraka i högtalarna (och i öronen). Storleken på duken i mindre salonger än huvudsalongen är oftast rent löjeväckande.

3. Vidriga människor
Med undantag för obskyra filmer på Sture eller Zita får man alltid stå ut med en salong full av biltrimmande Tyresöbor, aggressiva ungdomsgäng från Skarpnäck/Lidingö/valfri förort och småpratande medelålders kvinnor som tvångsmässigt kommenterar varje skede i filmen. Vill det sig riktigt illa har någon tagit med sina skrikande barn. Jag har inte varit på en enda mainstream-film de senaste 15 åren utan att få en äcklig tonåring i ryggen – det är uppenbarligen extremt svårt att låta bli att djävlas med sätet framför sig. Märkligt att jag lyckas, som uppenbarligen har för långa ben enligt svensk biostandard. Senast jag var på bio vände jag mig om innan filmen startade och bad uttryckligen om att personen i fråga skulle låta bli mitt ryggstöd under filmen, men icke. Dessa vidriga människor lämnar sedan allt sitt skräp på golvet, så att biopersonalen måste städa efter dem. Det råder uppenbarligen inte mycket solidaritet arbetare emellan.

Detta är bara tre av de problem biokonceptet lider av. Vidare kan nämnas att man förutom att betala över 100 kr exponeras för en halvtimme reklam innan filmen börjar. Snart är det väl dags för reklamavbrott i filmerna.

Hur ska svensk film finansieras om inte med biointäkter, frågar sig industrin. Varför finansiera svensk film över huvud taget, frågar jag. Men visst, den stora massan vill se dålig film. Satsa på nya distributionskanaler. Låt pöbeln gå på bio (det kan ju vara skönt för dem att komma in till civilisationen då och då), men ge oss som faktiskt är intresserade av att se bra film en möjlighet att göra det utan att behöva genomlida det helvete ett biobesök innebär. Ge mig möjlighet att för en rimlig summa ladda hem en film att njuta av hemma. Prisnivån på digital distribution är idag helt barock, speciellt på hyrmarknaden, varför de enda sunda alternativen i nuläget är att hyra filmen fysiskt eller att ladda hem den genom inofficiella kanaler. Att hyra film på DVD eller VHS är dock alltid riskabelt, då videobutikspersonalen ofta verkar ha gått på lögnerna om skivornas fantastiska hållbarhet – det finns inget sämre lagringsmedium än CD/DVD-skivor. VHS är det säkraste valet, men även dessa brukar vara i dåligt skick. Således är "illegal" nedladdning idag det enda intelligenta alternativet (att köpa film kan aldrig vara ett vettigt alternativ för annat än filmsamlande som hobby), vilket inte är helt optimalt rent samhällsekonomiskt. Mer om detta i ett framtida inlägg.

Nej, nu ska jag sluta gnälla och se om det finns någonting roligt på The Pirate Bay att tanka hem. Kanske finns det något upplyftande att se via Google Video eller SVTs öppna arkiv. Filmindustrin, vakna upp och sniffa på kaffet. Det är dags att tänka om.

Janne Josefsson

2006-04-17T19:34:00.000+02:00

Om du inte har bott under en sten (eller i Malmköping) de senaste 10 åren vet du vem Janne Josefsson är. Det råder delade meningar om huruvida han är en bra eller dålig journalist, men en sak är säker -- han kan vara underhållande. Alla med en fungerande hjärna kan se att hans reportage inte rymmer någon form av objektivitet, men det kan vara ganska roligt. Vad som inte är så roligt är hans arrogans, vilken inte brukar innehålla ett uns av självdistans.

I ett avsnitt av en trevlig serie program vid namn Allvarligt talat får vi se honom grillas av Jasenko Selimovic. Bland annat tas Josefssons påstådda förakt för "övre medelklassen" och makthavare upp -- en intressant paradox, då han ju själv är en makthavare som skulle tillhöra denna klass om det skulle finnas någon poäng med att tala om klasser i ett modernt samhälle. Selimovic frågar honom hur många gånger man kan fällas av granskningsnämnden innan det har gått för långt, vilket Josefsson inte riktigt verkar ta på allvar.

Till Josefssons försvar måste jag erkänna att han visar vissa tecken på självdistans, vilket får mig att misstänka att han är fullt medveten om vad han håller på med -- att skapa ett starkt varumärke av sitt namn och sin metod. Detta är givetvis ingenting att skämmas för, då vi som tur är fortfarande lever i en marknadsekonomi där framgång är tillåtet.

Slutligen, ett litet citat från presentationen av Janne Josefsson på Uppdrag gransknings hemsida:

Skitstövlar i privat eller offentlig tjänst är Janne Josefssons huvudintresse som journalist.

Kanske läge att skriva en självbiografi?

Se avsnittet här: Allvarligt talat i SVTs öppna arkiv

Redigerat: tack till Danjabwoy som påtalade avsaknaden av ordentlig länk till själva avsnittet.

Nu på svenska!

2006-04-15T03:35:00.000+02:00

Efter att ha skrivit lite dumheter på engelska har jag bestämt mig för att börja blogga på svenska. Vad jag ska skriva om vet jag inte, men det lutar åt att detta får bli ett komplement till det gnäll mina vänner får stå ut med när vi pratar politik och dylika aktualiteter -- kanske kan mitt skrivande här till och med bespara mina vänner ett par kilo gnäll i veckan. Nu är dock klockan lite för mycket för att få alla hjärnceller att ställa upp, varför jag får återkomma vid något annat tillfälle.